Nu kom det moderna informationssamhället!

Detta var den digitala revolutionen då elektromekanik och analog elektronik blev ersatta av ny digitalteknik. Det var klivet från produktionsfokuserad tillverkning till efterfrågedriven tillverkning – en utveckling som hade sin startpunkt i USA på 40-talet.

Additiv tillverkning

Additiv tillverkning, också kallad 3D-utskrift, var en banbrytande teknik då den gjorde inträde. Den var en av drivkrafterna bakom Industri 3.0. Designers och ingenjörerna kunde plötsligt utföra tredimensionella objekt i mestadels plast och nylon. Produktionen kunde utgå ifrån efterfrågan och vara helt behovsdriven vilket innebar att man inte längre behövde stora lager. Skrivarna använde inte längre bläck, de använde material som kunde bli produkter. Exempelvis tillverkades skal till mobiltelefoner, skor och bildelar. Gjutformar och monteringar var historia. Stordriftsfördelarna som tidigare varit viktiga vid massproduktionen spelade mindre roll.

Smart automatisering

Sättet att kommunicera förändrades. Uppkopplade enheter skapade helt nya möjligheter. Apple kom ut med sin första iPhone år 2007 och sedan dess är uppkopplade mobiltelefoner en grundbult i samhället och för alla människor. Internetuppkopplingen gör att sociala medier blivit viktigare och nya innovativa tjänster kan skapas löpande.

Detta triggade utvecklingen vidare eftersom en ökad internetanvändning och digitalisering innebar att användarna samt de uppkopplade enheterna lämnade digitala spår som gav gigantiska mängder data, big data. Detta gick inte att ta hand om i en traditionell databas och nya metoder för att lagra, bearbeta och analysera data utvecklas fortfarande ständigt. Detta är tekniker som artificiell intelligens (AI), data mining och exempelvis maskininlärning.

Robotar

Nya generationer av robotar kommer ständigt och de blir allt billigare och lättare att ta i bruk. Robotar är ett utmärkt komplement, inte ersättning, till människor – speciellt i farliga situationer och där hjälp behövs. Debatten om robotar pågår ständigt och det finns flera olika argument gällande säkerhetsrisker eller hur detta påverkar människors arbeten.

Industri 3.0 för med sig konsekvensen att antalet traditionella industriarbetare minskar och produktiviteten blir högre. Jobben försvinner inte men de byter skepnad och går från traditionellt baserade jobb till digitalt baserade jobb. Många nya jobbtitlar uppstår löpande inom online-sfären, i takt med att behovet för denna typ av kompetens ökar. Med minskning av traditionella fabriker kan företagen agera snabbare på marknaden.

Nya utbildningar

Under Industri 3.0 var ”gapet” en pågående diskussion, det vill säga det gap som uppstod när utvecklingen sprang iväg och människor i samhället inte hann med att lära sig tekniken för att kunna använda den. Det uppstod ett gap mellan den snabba teknikutvecklingen och användarens kunskap. I skolor fick elever arbeta i virtuell miljö och utbildningar inriktades mot en ny utveckling i ett samhälle som alltmer individualiserades.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.